söndag 1 mars 2015

@Isparta, Turkiet

Mehrab (hej på turkiska (tror jag)) 11.53 Nu har vi äntligen kommit till Turkiet efter ett dygns resande. Resan var lång och ganska utmattande. Alla kan nog hålla med om att dem var helt slut när vi kom fram haha. Resan började på ett Öresundståg mot Köpenhamn runt 09.20, redan då var redan jag och Sofia dödströtta men samtidigt väldigt taggade. Väl i Köpenhamn så var det snabba tag och långa köer. Vi hade inte mycket tid mellan görorna, men det var ganska skönt att vi inte behövde vänta särskilt längre. Men det var mycket Flomride-väntande, som Yvonne kallade det, då köerna var mils långa och flygplatsen var fullproppad med folk som skulle till Turkiet. Flygresorna gick i alla fall bra. Vi mellanlandade i Istanbull (där jag hittade ett turkiskt Expressohouse mmhmmm) och Hanna var först med att testa på något turkiskt att äta.

Flygresan till Antalya gick hur snabbt som helst. Det känns som att vi kom upp i luften och var direkt redo att landa. I Antalya fick alla som tur var sina väskor och så fick vi träffa polackerna. Jag försökte mig på att tala lite tyska med dem, men tyvärr så kunde dem själva inte tala tyska sååå.. DSD-förberedelserna får vänta tills jag träffar på de riktiga tyskarna.

Vi blev upphämtade av en turkisk partybuss (for real, den hade blått dimmljus och var pyntad med turkiska gardiner och hade ett kylskåp haha). Efter en lång pengardiskussion mellan våra lärare, turkarna och någon filur på telefon så ville äntligen bussen köra oss vidare och vi var bara 2h ifrån vårt första möte med våra turkar. Det var jättekul att tillslut äntligen få träffa Birsen! Hon var så himla gullig och trevlig!! Jag följde med henne hem strax efter att vi hälsat på de flesta och så fort vi kom hem till henne så fick vi en massa god mat. Efter en flygresa med bara frukost och en sallad så passade en måltid in ganska bra för min del. Jag kommer inte riktigt ihå vad det vi åt hette och tyvärr så tog jag inte heller någon bild.. Det var ett slags kött (keoftina) och grönsaker i ett slags tunt, ihoprullat tacopitabröd typ haha(?) och så drack vi drickyougurth till det och åt små hemmalagade slags bröd med ost innuti. Mmmmh, det var hur gott som helst, verkligen!
Efter maten så satt vi en stund med hennes familj och jag fick lära känna dem lite bättre samt lära mig några turkiska ord (har glömt dem alla). Dem fick även min present och förhoppningsvis så gillade dem den. Alla är så himla trevliga och gulliga mot mig. Hennes mamma är väldigt passionerad till matlagning och jag är så himla nyfiken och taggad på maten vi ska äta här. I vilket fall som helst så har jag fått ett väldigt bra första intryck av maten. Birsen visade mig runt och dem bor verkligen jättefint! Jag fick i princip en hel övervåning för mig själv. Jag har haft en toppenstart i Turkiet, helt klart!
Idag så vaknade jag upp till en riktig brakfrukost. Hennes mamma hade lagat allt möjligt och givetvis var jag tvungen att testa på allt. Det fanns ingenting på bordet som jag inte gillade!!! Herregud va gott det var!!! Det var helt klart en av de absolut bästa frukostarna jag någonsin ätit, mmmh. Är typ mätt för en vecka framöver just nu haha! Vi hörs! /Amanda



Partybussen med polackerna 




Brakfrukosten och den härliga familjen! :))

1 kommentar:

  1. Härligt! Fortsätt njuta av den turkiska gästfriheten! Den är fantastisk!

    SvaraRadera